| Månadens jace-historia. Här följer några ord om Jace -
saxat ur en artikel i Arvika Nyheter
13 juli 1959 inför hans 60-årsdag den 15 i samma månad.
Jacob Edgren - så lyder Jaces borgliga namn - är en blygsam människa
och vill inte gärna att vi ska skriva mycket om honom i våra spalter. Det
ska vi inte heller göra. Men det är omöjligt för oss att förbigå hans
bemärkelsedag nu på onsdag med tystnad. Han är i allt för hög grad en det
offentliga livets man för att något sådant skulle kunna ske.
Som mycket ung man var Jace, som är infödd jössehäring, närmare
bestämt från Säterud under ett par minnesvärda år redaktionssekreterare på
Arvika Nyheter och lade då grunden till både sin skrivlåda och sin skriv-
förmåga. Några arbetsamma år i Amerika, där han bl. a. sysslade med
tidnings jobb, vidgade hans idévarld och han kom tillbaka till Värmland
och Arvika, sprängladdad med stoff och uppslag.
Sedan dess har han levt en freelancers mödofyllda liv. Han har
producerat sig på en mängd olika områden och slagit igenom på alla.
Som bygdemåls-författare är han oöverträffad. Han har bildat skola och
redan blivit klassisk. Många har försökt apa efter både hans stil och
miljöskildringar. Men ingen har lyckats. Hans bygdemål är äkta och
riktigt in i minsta detalj, men hans sätt att använda det är hans eget
och mycket särpräglat. Sin förmåga som tecknare visar han inte bara i de
illustrationer som alltid åtföljer hans berättelser i Arvika Nyheter, som
fortfarande har nöjet att räkna honom som en trogen medarbetare, utan
också exempelvis i sina serier av skämtsamma vykort, vilka blivit en klar
succés inte bara i västra Värmland utan i hela landet. Hans hyllnings-
adresser är med rätta mycket uppskattade och har förhöjt stämningen vid
otaliga 50-årsdagar. Han kan också skriva allvarligt och lyriskt
finstämt, när han väljer ett seriöst ämne för sin penna.
Men framför allt är han en rejäl och alltigenom prima
människa. En tillgång för bygden att sätta värde på."
|
Dialekten i Gunnarskog
Varannan lördag i början av 1918 samlades vi som var intresserade av vår dialekt på
Gunnarskogs Hembygdsgård. Vi var upp till ett 15-tal personer Vi gick igenom listor
på gamla ord och uttryck och försökte minnas hur mormor, morfar, farmor o farfar
uttryckte sig och skrev ner dessa för att den lokala dialekten
bort, och hade för övrigt trevliga sammankomster.
Jag håller nu på att förteckna dessa som vi samlat in och lägga in dem påhemsidan.
Det är ett stort jobb att först läsa in ord och meningar för att sen lägga in dem på
hemsidan. Det kommer att ta sin tid.
Ljudbeteckningar
â det långa främre a-ljudet i riksspråket fân 'fan'.
a kort bakre a, som i dial. 'backen'
ô en ö-liknande vokal som i dialektalt bôrre 'borra' kôrv
'korv' engelskt 'first'.
û ett vokalljud mellan u och ö, i väst- och nordvärm-
ländskt rûg 'råg' eller rspr-uttal "dumburk"
§ s.k.
tjockt l, som i dialektalt 'b§öt'
'fu§', 'gô§v'
Om det s.k. tjocka l'et ser ut som ett §-tecken eller om ljudet
inte fungerar så klicka
här för att ordna till
dessa problem.
|
Här följer länkar till de olika sidorna:
|
Det är meningen att om man trycker på ett ord som är länkat
(blå med ett streck under) skall en "spelare" komma upp och
Ni skall då trycka på play-knappen, varvid ord och mening skall höras
i högtalaren.
DÖDSANNONSER
|