Stommen


Stommen vid "grushôla" Lugnet i bakgrunden -
Foto: Rune Bergström
Timmeråsen    Foto:Anders Olsson, Gravås

Från skriften "Gunnarskogs kyrka 1727-1927" av Linus Brodin

PRÄSTGÅRDEN
Prästgårdens historia börjar med kristendomens första år och socknens första kyrka. Av västgötalagen veta vi, att så snart kyrka var byggd skulle sammanskott av jord göras till prästbol: "halv marks land, tjugo lass äng och attunda lott attungs andel av intagor i bys utegor". (Collin och Schlyters uppl. sid. 82.)
Den i äldsta handlingarna omtalade prästgården var i förstone stomhemman till pastor och sköttes av en s.k. "prästelandbo" eller arrendator.
Den förste vi känna till står skriven för "prästegården" i 1540 års jordabok och heter Sven (Sue). Denne efterträddes av "Stenn i prestegården", vilken nämnes i jordaboken 1548.
Längden för Älvsborgs lösen 1613 har gårdsnmnet Stomen med två prästelandbor: Engelbrekt och Michel, båda gifta och den förra 12 och den senare 6 mark i skatt. Jordaboken 1631 har "hr Ingemar i Stompn", vilken är dåvarande kaplanen Ingemar Sylvius.
I jordaboken 1685 är följande anteckning: "Stommen, hemfallit Cronan med 1681 åhrs ränta efter lifstijdsägaren lieutnanten Sten Uddesons död, nu anslaget de gemena under Sparres Comp.".
Genom kungligt brev av den 17 februari 1691 anslogs till boställe åt komministern i Gunnarskog ½ mantal av kronohemmanet 1 mantal Backa.

Tillbaka