Norra Rosesåsen
var bara en lägenhet.
A.O:
S.k. lönnbränning skall ha bedrivits på torpet Rosesåsen under den tid då makarna
Jon och Marta var bosatta där, sålunda i slutet av 1800-talet.
Koordinater (x/y) 6658647 / 1318616 (RT-90 2,5 gon V)
Torplämning, bestående av husgrund, 6x5 m (V-Ö) och ett spisröse,0.7 m h.
I området är odlingsröse och röjda ytor.
Terräng:
Avsats av N-sluttande moränmark. Skogsmark (granskog).
(Rä-fornsök 1989)
A.O:
Per Persson, Håkanstorp, f. 1870, har berättat, att han
omkr. sekelskiftet en vinter körde timmer på östsidan Eken och därvid hade
sitt nattlogi i torpet Rosesåsen. Där bodde makarna Jon o. Marta. De hade två
kor. ”Dä ä dem vi för (föder) oss på” sade Marta, ”jä sanker smör å lemner dä
te hannelsbua fire ganger om åre: i april, vö messamerslöte, vö meekelmöss å
strax före jul”. Hon förklarade att hon hade stora smörbyttor som hon lagrade
smöret i, för var gång hon kärnade blev det ett nytt smörskikt i byttan; så
hade hon saltlake över det hela tiden. Smöret kan näppeligen ha känts aptitligt
när det förvarats flera månader i ett träkärl, men varken handlande eller
kunder voro vidare nogräknade den tiden.
När så den ena kon hade kalvat slaktades kalven när den var några dagar gammal.
Marta ville ej salta in något av köttet utan kokade alltsammans, hackade det
med en handyxa (bila) och lade det i ett stort träfat.
När mannen kom hem om kvällen satte mor Marta fram detta fat samt kokt potatis
på en s.k. långstol, Jon satte sig ”grensle” över stolen o. Marta vid
andra änden. Så skalade de sin potatis med tumnaglarna – åtminstone gjorde Jon
så – och tog även med bara handen av det i början rågade pölsefatet, och
åt med god aptit. Sedan förvarades fatet ute under något skydd tills man
skulle äta potatis o pölse nästa gång. När man begagnat skedar att äta med
slickades dessa omsorgsfullt varefter de sattes fast i en springa i någon stock
i de nakna timmerväggarna. Seder som väl brukats i hundratals år.
Tillbaka